Evelina, Charlotta (som har skitiga strumpor under sängen, btw) och Mimmi satt mittemot. Bredvid mig satt Lillon och Matilda.Malena höll ett fantastiskt vackert tal och berörde säkert många med sina ordCharlotta, Sara, Maria och jag

Tack Juthbacka för en fin festplats och god mat! Tack arrangörerna Maria, Annika, Josefina, Janina och Carro! och tack alla gäster (Jag tänker inte börja länka er alla, men HÄR finns hela gästlistan).

Julfesten i sig var en sån där ganska rätt så högljudd tillställning som det lätt blir när man smäller in 55 kvinnor i ett rum. Men maten var god och fastän Carro dissade efterrätten så tyckte jag att plommonkrämen var ovanligt god, kanhända kanelgrädden gjorde det.

Ingen visste väl egentligen vad som hände, men redan halv 10 började folk dra sig hemåt, och en timme senare var vi inte många gäster kvar. Det var väl ungefär då det bildades en 7-personersklunga i hörnet, en efterfest med de segaste… Det vill säga småbarnsmammorna som äntligen kommit sig hemifrån + Maria. Jag minns inte längre vem som sade det, men jag håller med om att vi 7 fick den mysigaste och trevligaste julfesten. Halv ett ungefär, gav vi upp, och då hade vi hunnit prata igenom allt från postgravidmagar till elaka kommentarer, bloggsamarbeten, annonser på bloggen, skräpkommentarer, hur barn exponeras i bloggvärlden och mycket annat viktigt däremellan.
Det gav mig väldigt mycket de här sista timmarna, och jag fick mig en och annan tankeställare. Så därför vill jag rikta ett stort tack till de segaste: Anna, Linda, Lillon, Titti, Aja och Maria. Utan pratstunden med er hade jag inte gått hem så glad och nöjd som jag nu fick göra. TACK!