Vår sovkoja

FÖRE:0148ad74fe9df3b25708acd55fc0a218f3ce81ee4f

 

Det ska helst ske direkt när jag bestämmer mig för sånadär små förändringar som jag själv inser att går att göra direkt och som är mer eller mindre enkla att förverkliga. Som att riva en vägg! Hur svårt kan det vara?! Det är där jag och Daniel skiljer oss från varandra, att jag alltid tänker så –Hur svårt kan det vara? Medan han gärna planerar, skissar och mäter i en oändlighet innan det kommer till skott.

Det här projektet med att riva en sketen gipsvägg tog jag tag med helt själv nu i helgen. Pang, pang, pang så hade jag ett hål i väggen, så att jag slapp bakom för att skruva bort en miljon skruvar. Det var inte alls svårt, bara dammigt! MYCKET dammigt, och här är resultatet av ett dagsverke:

EFTER:
0159ade7f6b5b1f275be06ae5d5e7b9ef99c816463

Gardinerna är inte strukna och ful-madrasserna syns, men det gick hur bra som helst att sova där iallafall! Att vi inte sov så jättebra i natt skyller jag ändå på stormen Ole/Laina som härjade brutalt under plåttaket strax ovanför våra huvuden. Den enda som inte vaknade en enda gång var Milea, som vanligt!

Drottningen av projekt hittar på ännu mera.

 

Jag har, vad som känns som, ungefär hundra miljoner projekt på gång.
Det är ett släktträd som ska fixas i köket, kökssoffan borde målas, hyllor till mina trädgårdsböcker byggas. Bilderna i fotoboken saknar helt bildtexter och fotoboken för andra halvåret av fjolåret borde plockas ihop. Vindfånget ska rivas, vinden sorteras och ordnas upp. Till sommaren tänkte jag bygga ett hönshus och så har vi ju trädgården som ska skötas. Så är det förstås klart att min kreativa hjärna kommer på ännu ett projekt som såklart, liksom alla nya projekt, prioriteras som nummer ett.

Här får ni en bild före förklaringen, så ni har något att relatera till.0148ad74fe9df3b25708acd55fc0a218f3ce81ee4f

 

Det nya projektet handlar alltså om vår säng. Vår mjuka, insjunkna och billiga jenkkisäng som vi köpte till vår första gemensamma lägenhet på idrottsgatan i Vasa. Eller sängen i sig funkar bra, det är placeringen som är lite ”rakt på” så att säga. Det är nämligen vindstrappan som är det vita som skymtar till höger i bild, så man kunde i princip hoppa direkt ner i vår säng från översta trappsteget. Det funkar helt okej i vardagen, men det känns inte helt hundra när man har kalas och någon råkar ta sig en titt på vindsvåningen. Något eget sovrum kommer det inte att bli frågan om förrän barnen är utflugna, och då är det nästan en onödighet med ett privat rum. Vi är överens om att vi egentligen inte är i behov av något stort rum utan bara så att sängen ryms in, det vill säga 160×200 cm.

Vi har den perfekta lösningen gömd bakom den grönrandiga väggen vid huvudändan av sängen. Ett utrymme på ca 80×200 där halva vår säng får plats. Det är omöjligt att förklara varför det är den ultimata lösningen på vårt problem, men det är det, och ni ska få se varför när vi har grejat klart. Till en början behöver vi bara riva väggen och sätta upp gardiner för att få till en liten avskild sovplats, men i framtiden ser jag en lite mer ”inbyggd” variant med inspiration från dessa bilder.

13  2

 

Jag har inget emot att sova lite ombonat och mysigt, och vi har ju minst sagt förutsättningarna med vårt snedtak.

 

En fasansfullt bra idé

Oh no så jag hatar att få någon fantastisk idé när det är sent och det är sovdags!! Nu har jag varit ivrig på Pinterest och blir mer och mer övertygad om hur fenomenalt det skulle vara att sova i någon slags inbyggd alkov! Daniel och jag sover ju liksom inte i något eget rum just nu, utan bara i ”allrummet” där trappan kommer upp, men det vore nice med ett litet krypin iallafall.

Ni ska få höra mer om min idé imorgon. Nu måste jag väl ändå släcka ögonen ifall Milea vill stiga upp mycket tidigare.