Jag inser hur lite jag oroar mig numera, när min mamma måste uppmana mig att söka vård åt mina barn. Nu handlar det inte om något livshotande, utan bara en vanlig förkylning… Men så är det ju så att ens mamma alltid vet lite bättre. Jag som förut varit nästintill hypokondriker, och nu är jag en nästan för lugn och cool person. Märkligt det där hur man ändras.

Nåjanå. Sedan fredag ungefär har vi haft förkylning i huset, nu börjar Leons lätta lite, och Daniels likaså… Men Milea. Den stackarn har haft feber lite från och till, snorat och hostat sedan lördagskvällen. Idag har vi fått gå till HVC två gånger för att få andas spira, och nu ikväll var vi till Malmska för att få spira inför natten. 

Det har funkat bra trots att det bara varit koksalt i spiran. Hon får ingen medicin (som är betastimulerande) eftersom hon har ätit betablockerare, så vi får nöja oss med koksalt ofta. Att sitta i duschskåpet med rinnande varmt vatten fungerade också väldigt bra! Så nu vet ni det om någon undrar.

NU ska jag sova, och förhoppningsvis ganska gott. Lenni sover vid mommos i natt eftersom vi ska till HVC från morgonen, och han dessutom ska hänga med på arbetsläger till villan.