ivern blir stor

 

Bakslag, eller takatalvi. Det hör till våren, men för mig kom den bara ivägen för hönsgårdsbygget. Hönshuset är förstås färdigt nu när chicksen redan har flyttat in, men hönsgården ska ännu byggas (märkligt hur allt börjar gå så långsamt när man har barn), och framför allt ska galler grävas ner. Och att gräva nu när det är snö, är inte det enklaste. Idag byggde jag istället en ny gallerdörr till hönshuset. En som är lite stadigare och klarar lite mer tyngd utan att vridas.

Men. Snödroppar ska väl typ vara i snö ändå. 


snygga chicks!

Nu har vi utökat husdjursbeståndet här på gården. Från att bara ha haft två katter har vi numera också fem fina höns! 

På lördag fick Daniel ha egentid med barnen medan mamma i huset lekte byggare Bob i uthuset. Redan i högstadiet när man skulle fundera över yrkesval hade jag gärna utbildat mig inom byggbranschen, men jag hade nog inte riktigt modet som krävs för att välja något så mansdominerat, så då blev det gymnasiet istället. Nu passar det bra att plocka fram det där byggar-intresset, för om jag ska vänta på att ingenjören ska räkna, mäta och fundera, så hade vi inte kunnat ta höns ännu på några år. Däremot kan en ingenjör bra byta blöjor och mätta magar .

Här har vi då mina nya flickkompisar. Jag valde förstås mycket på färg och form, och ville ha en snygg färgskala med stora höns, och som tur var fanns det många att välja bland! Låt mig presentera.

Svart-Ester, Spräcklig-Prillan, Grå-Freja, brun-Agda och beige-Leila.  

      

Vi hade verkligen inte förväntat oss några än ännu på bra många dagar, men Ester och Freja trängdes i det ena värpredet, och sedan fanns de två ägg att plocka. Svarta Ester värper tydligen bruna ägg, medan ljusgråa Freja har lite större, gröna.

 

För mig är hönsen en investering på många sätt. Förstås ska de täcka en stor del av äggkonsumtionen, men förutom det producerar de också finfin gödsel för trädgården. Och för att kunna producera både ägg och gödning, behövs mat. Matrester av alla de slag finns det gott om med två småbarn i huset, och samtidigt slipper vi ganska mycket skräp som annars skulle fylla soptunnan. Nu förstår ni varför de här chicksen är en investering för oss. Ett steg i rätt riktning när det gäller självförsörjning, en hållbar livsstil och miljötänk.


mörkläggning

Ja så var det dags för den där detaljen med att ändra klockan igen. Till sommaren tar man fram utemöblerna, så då flyttas klockan framåt en timme, visst? Jag blir inte klok! För mig går det inte att tänka hur det blir i praktiken utan att ta till ett exempel. Man missar alltså en timme på morgonen, men vinner en på kvällen?

Visserligen måste man stiga upp tidigare, men för att väga upp hela spektaklet blir det en soltimme mer på kvällen, så i morgon borde man kunna vara ute till 21 ungefär. Härligt!!

 

När vi är inne på det här med soltimmar och sånt. Ni missade väl inte earth hour ikväll? Jag hängde inte riktigt med, så det var först när jag insåg att gatubelysningen här utanför (och i hela stan!!)  var släckt som jag gick och släkte alla våra lampor (Daniel nattade Leon och hade det antagligen ganska mörkt redan). Men en eloge till staden för deltagandet i earth hour!!!

byggare Bob-mamma

Enligt alla världens väderappar ska regna hela eftermiddagen, och vi därför går ut i solskenet på förmiddagen istället. Idag alltså. Och vilket flow!! Vi spenderade 4 timmar utomhus, i varm vind och behagligt solsken, och ville egentligen inte gå in igen. Men blir ett barn trött så snubblar det väldigt mycket, och gråter.

På de där många timmarna spikade jag väldigt spontant ihop ett värprede åt hönsen (2h, det blev bara mer och mer avancerat), spikade upp det i hönshuset, staplade halmbalar, och städade lite i samma hönshus. Duktigt av mig att lyckats med allt det samtidigt som det gäller att hålla koll på en tvååring.

Tillbaka till värpredet.

Tadaa!! 

  

Jag ska avslöja min stora hemlighet, det är inte alls i närheten lika rakt som det ser ut att vara, och det är frontbrädernas förtjänst! Högra och vänstra sidan skiljer antagligen about 3cm på höjden pga en liten miss i byggstadiet (månne det kunde bero på ett av tusen avbrott en tvååring såg till att jag fick?), men jag tror inte hönsen bryr sig om ifall värpredets tak är snett ändå. De saknas ännu en sittpinne framför redet, och en spång så de lättare kommer sig dit. I något skede ska fönstret bytas ut till ett större också, för mera ljusinsläpp, men det blir ett projekt en annan dag.

Den där stora klossen på golvet är första värpredet jag byggde… Men eftersom stommen är en gammal skrivbordshurts blev det en väldigt tung historia. Det kan hända att kaninen får det som koja istället. Jag hoppas att det ska gå att ha vår kanin tillsammans med hönsen, men om det int lyckas får hon bo i en bur inne i hönshuset på vintern och ha en sommarbur att flytta ut till sedan.

Imorgon ska hönshuset färdigställas med sittpinnar, spån på golvet, matkoppar, lampa, och skyddsbräder runt väggarna (stockarna är inte de bästa överallt). Enligt väderappen blir det väl både regn och snö, så då är det ju tur att vi får vara under tak. Eller jag, Daniel brukar få ta hand om barnen.


mycket verkstad

Så länge vi väntar ut den här låtsasvåren (njuter av den gör vi ändå) och att säsongen ska komma igång så gör vi sånt här.

 

Bygger hönsgård. Om planerna klickar så hämtar vi hem fjäderfäna på söndag, och den här kvinnan är minsann exalterad! Tänk! Egna hönor!!


litet steg bakåt

Det är lite sjukt hur man är funtad egentligen. 6 månader efter Mileas födsel så börjar jag plötsligt stå och fundera på hela förlossningen igen. Jag blir trött på tanken att kanske få tvångstankar (tankar som tvingar sig på) och behöva tragla snittet för mig själv många gånger, som med Leons förlossning.

Antingen är det Saras stundande kejsarsnitt som utlöst tankarna, eller så är det VCS-besöket förra veckan när jag såg ”min” barnmorska gå förbi och jag inte hann hälsa.

  

Förlossningar är stora. Så stora att de tar länge att bearbeta också fastän de varit perfekta.

Mitt nya jag

Efter första barnet behöver det nödvändigtvis inte alls hända något dramatiskt med kroppens funktioner. Det är nästan som att den bara pausade i 9 månader.

Vet ni vad som kan hända med kroppen efter andra barnet?

  

Jag tycker att GIFs är så störande att jag utnyttjar min sons vredesutbrott för att illustrera mitt nya pms-jag.

Numera händer det mycket djävulskt i mi kropp dagarna innan mens.

  • Konstant hunger.
  • Sötsug. Som inte går så bra ihop med förra pukten.
  • Lättretad
  • En miljon finnar ploppar upp i ansiktet, bakom öronen, på öronen i hårbotten osv.
  • Okontrollerbart, högt, blodsocker.

Att vara kvinna är… Ja inte är det lätt isf.

barnklädesbloppis!!!

Vi kör ett litet bloppis så händer det något häftigt här iaf.

Om ni är intresserade av något kan ni kontakta mig på något sätt (kommentar/mail/fb…) så nämner ni vilket/vilka plagg från vilken bild ni är intresserade av.

Bodyn och byxor utan pris 1-2€. Halare 3-4€. För mer specifika priser kan ni fråga.

Stokke newborn set. 75€ (inklusive ett extra överdrag i rosarutigt).

  Sovpåse. 10€

 Kläder 1. Fleecehalare.

Kläder 2. Tunna halare. Högra såld

Kläder 3. Mellantjock halare

Kläder 4. Kortärmade.

  Kläder 5. Sommarkläder. Bamse-set såld.

Kläder 6.

Kläder 7.

  Kläder 8.

Kläder 9

Kläder 10. Bodyn näst högst upp till höger och pingvinbodyn såld.

 Kläder 12. mittersta såld.

  Kläder 13.

  Kläder 14

  Kläder 15.

  Kläder 16.

 Kläder 17. Högst upp till vänster + newbie såld.

  Kläder 18.

  Kläder 19.

  Kläder 20.

  Kläder 21. Blåa såld.

 Kläder 22.

  Kläder 23.

  Kläder 24. Alla sålda

  Kläder 25.

  Kläder 26. Den med bilar såld.

  Kläder 27.

  Kläder 28.

  Kläder 29. Höger uppe oanvänd.

  Kläder 30.

 Kläder 31.

När bloggen är sval, är instagram väldigt hett

Det blir inte alls mycket bloggat nu, och det har sin förklaring. Jag har helt enkelt lyckats ta mig ur ett svårt beroende som jag har haft i flera år. Bloggberoendet. Det är riktigt sant det jag säger, jag har varit beroende av att dokumentera och blogga minst (!) en gång om dagen… Och inte nog med det, jag har dessutom läst bloggar som en galning och känt att om jag inte läser så ramlar jag ur bloggemenskapen.

Två svåra beroenden som plötsligt bara slutade vara tvångstankar. Det tackar jag mina barn mycket för, utan dem hade jag inte haft så fullt upp och tvingats sopa bloggvärlden lite mot sidan.

Här är mina 4 punkter för att slippa sitt bloggberoende.

  1. Sluta läs bloggar på mobilen
  2. Använd inte bloglovin, feedly eller något annat hjälpmedel för att lätt hålla reda på vem som uppdaterat sin blogg
  3. Kategorisera de bloggar du vill läsa. Jag använder mig av ”prio 1″, ”inredning och trädgård” och slutligen ”läs om du inte har något annat att göra-bloggar”.
  4. Ha småbarn som håller dig sysselsatt dagtid, och som i sin tur resulterar i att du själv är för trött på kvällen.

Nu har jag till och med tid att läsa trädgårdslitteratur istället för att sitta vid datorn varannan kväll och hålla reda på vem som gör vad. Jag känner mig fri!

Okej, nu kan ni sluta gråta, det är ju inte så att jag slutar blogga (läsandet skulle jag gärna hinna med, men nej)… Men om ni ändå vill ha mer från källbackan så ska ni leta upp mig på instagram (sandraneuman).

Jag har ett privat instagramkonto, men hittills är det nog bara spammare som inte har blivit godkända som följare, så med stor sannolikhet får varenda en av er följa bara ni vill 😉

Lettering workshop

Det om något är flow när man lyckas pricka in en arbiskurs precis den helgdagen när snön vräker ner och man påminns att det bara är slutet av mars ännu. För tillfället känner jag inte alls någon glädje med att blogga, så att få gå på lettering workshop med den fantastiska Sofie passade på något vis alldeles perfekt.

Jag känner Sofie från tiden i Vasa när hon var en av de som ledde kören där både jag och Daniel sjöng. Sofie är en sån där människa som skulle passa bra i min garderob med mysiga människor (jag har ingen sån sådär på riktigt, men om jag hade en så är det fler personer som jag redan hunnit ”samla” där) som man kan plocka fram och prata med eller bara bli på gott humör av.

019e4131a4c3d223e0cd70f357366ffd053d4f0e39Processed with Rookie

Från början var mitt syfte med workshopen att komma hemifrån och göra något kreativt, bara JAG, men ju närmare ”idag” det blev desto mer insåg jag också att det är en mycket bra kreativ kick inför sommaren när jag ska börja jobba igen. Mitt problem med såna här kreativa sysselsättningar är att jag vill för mycket, så samtidigt jag satt och ritade idag passade jag på att öva mig på att ta det lite lugnt och försvinna in i mig själv. Det är väl det som är mindfulness skulle jag tro, oavsett vad man gör för att komma till ro.

Att rita bokstäver känns faktiskt aningen hälsosammare än att stirra på telefonen. Faktiskt.