Äntligen är det den där tiden på kvällen när barnen sover och föräldrarna kan göra nytta, med andra ord slappa i soffan med diverse skärmar. Ja äsch, det var ju det där med att minska på skärmtiden… Men det gällde kanske mest barnens vakentid.
Vi har en lite bråkigare dag bakom oss, och gissa vem av de här sötnosarna här ovan som bränt trådarna i flera omgångar?! Den andra har fått en olycksfallförsäkring som gäller i 100 år (och då skojar jag inte).

På tal om försäkringar har vi nu nått den mogna åldern och ska söka om livförsäkringar. Daniel är världens friskaste, så för honom är det väl inga problem att få den där försäkringen… Annat är det med den här tanten som fick kryssa i ”ja” i flera rutor på hälsoblanketten, och sedan försöka förklara vad som är fel. Jag måste säga att med tanke på att bara hälften av de diabetiker som söker livförsäkring får den godkänd, så har jag inte särskilt stora förhoppningar. Men vi får väl helt enkelt hålla tummarna och se.

Vad jag inte alls ser fram emot är vasaresan imorgon. Det lär ta lääääänge att köra riksåttan Nkby-Vasa nämligen. 🙁