Ni vet det där med att måndag är den ruttna dagen i veckan. Den där dagen som ingen av de andra dagarna vill kännas vid. Det var min måndag det.

På eftermiddagen hade vi träff med ett gäng mammor och deras barn, men innan vi kom oss iväg dit hade mina nerver brunnit flertal gånger. Leon trotsade med att slänga saker i blöjroskisen, äta kattmat och plocka ur köksön. Milea skrek sig hes av magknip och jag förbannade D-vitaminerna vi hade tänkt börja ge från och med igår (men efter idag bestämde jag att vi skjuter upp det).

Hysterigråtandet och leons trotsande räckte ända till nu ikväll, så för att kunna samla krafter igen, pumpade jag ut mjölk så får Daniel sköta den biten nu, och så går jag själv och lägger mig.

Är man en ammande tvåbarnsmamma så får man faktiskt ge över matningsansvaret till pappan en kväll om man kan.