Det börjar närma sig en vecka sedan jag fick den här utmaningen av Sara. Jag har tänkt, funderat och granskat mig själv och vad jag på riktigt är bra på, så nu vet ni att det är mycket genomtänkta svar jag ger. Jag är värd den här älskvärda listan. Alltid. Inte bara på vändagen.

Alla borde göra den här listan utan att behöva vänta på att bli ”utmanad” eller kanske snarare ”uppmanad” till det. Man måste våga se sina positiva sidor för att kunna hålla sig själv ovanför ytan istället för att bli nertryckt. Jag har lätt att bli nertryckt, och har blivit det många gånger, men trots det så vet jag att jag är bra på många saker. Det finns alltid människor som är hårda och inte inser att andra kan ta illa upp. Det finns alltid energitjuvar som man inte ska bry sig om, eller helt enkelt slänga ut ur sitt liv om det bara går.

Man är ALLTID bäst på att vara sig själv. Man ska ALDRIG låta andra stiga på ens självförtroende. Därför borde den här listan vara lätt att fylla i för alla. Så nu får alla gärna fylla i den. För sin egen skull.

 

– Att säga nej. Jag är numera superbra på att uppmärksamma signalerna om att det är för mycket på gång. Bättre egenskap kan man inte ha i den värld vi lever i.

– Krukväxter. Mina egna är nästan halvdöda hela tiden bara för att jag glömmer bort att vattna dem, men jag skulle aldrig i världen kunna vara utan grönväxter här hemma.

– Kundbetjäning. Jag kan ha en hur dålig dag som helst, men ändå kan jag inte annat än vara trevlig och betjäna kunder på bästa möjliga sätt. Det är mitt kall.

– Familjetid. Och då tänker jag inte bara på min egna lilla familj på fyra knoppar, utan hela min familj inklusive mommo, moffa, mamma, bröder, kusiner etc. Alla kan alltid vara bättre på det här, så också jag, men familjen är verkligen det jag sätter främst. Alltid.

– Laga mat. Det kanske inte går så bra första gången jag lagar morosås (nu tänker jag tillbaka på den där tiden när jag precis hade flyttat till Vasa och allt blev bränt), men nu freestylar jag ihop precis vad som helst av inga ingredienser alls.

 

– Min näsa. Den är så liten, söt och perfekt.

– Mina pinnar till ben.

– Min hörsel som är fantastiskt bra!

– Att den funkar relativt bra trots att de lagerhanska öarna i bukspottskörteln är kaputt.

– Att min kropp och jag som person samarbetar så bra att vi har lyckats producera två perfekta barn.

 

 

– Mitt yrke. Eller rättare sagt yrken. Jag vet att jag är en bra trädgårdsmästare och florist, och den vetskapen kan ingen ta ifrån mig.

– Min trädgård. Det är mitt livstidslånga konstverk, min meditationsplats, mitt gym, min lekplats, mitt sällskapsrum.

– Mina barn förstås! Vilken förälder är inte stolt över sina barn?!!!

– Min kreativa sida. Den sidan används dagligen till alla möjliga problemlösningar i vardagen. Ibland har mängden ideér ingen gräns!

– Min positiva inställning till livet. ”Allt går bara man vill”, är ett motto jag lever efter de flesta dagar. Likaså ”ingenting är omöjligt”.

 

 

– Min man. Daniel och jag är verkligen ett VI. Vi lever i symbios och delar på alla tunga och glada dagar, hushållsuppgifter, känslor. Allt. I rättvis mängd också.

– Mina få, men nära vänner.

– Att våra barn är sådana som sover hela nätter. Sånt får väl ändå en småbarnsmamma vara tacksam över?

– Att min arbetsgivare tror på mig. Verkligen. Utan Annas tillit hade jag nog haft svårt att kunna tro på att jag faktiskt kan binda buketter och skapa konstverk i mitt arbete.

– Att allt alltid ordnar sig!

H. Den hårigaste kvinnan i världen.