Vår säng är inte alls optimal för att ligga och amma i. Vi köpte den i begynnelsen av vårt förhållande, en billig jenkkisäng från ett väldigt konkursat företag, det säger ju sig själv att det inte är något som ska hålla i evigheter. Amningsproblemet ligger i bäddmadrassen (haha!). Vi har numera varsin grop vi sover i, så när jag lägger Milea bredvid mig för att amma, rullar hon hela tiden för nära.
Groparna ställer också till det när jag ligger på spikmattan. Då gäller det att ligga exakt i mitten av gropen så man inte ligger snett och rullar av spikarna.
Ett sant lyxproblem.
Haha vi har precis samma problem. Redan när Adrian var liten och ammade och ibland sov mellan oss så rullade han på en hela tiden, och ännu har vi samma eländiga bäddmadrass och snart kommer följande knodd som rullar på en. Om man skulle satsa på sig själv lite ibland kanske 🙂
Jag tror att min grop blev djupare nu under graviditeten när jag vägde 20 kg mer 😉 Man borde ju satsa på något bekvämt, javisst, men jag tror att vi börjar med att svänga bäddmadrassen 🙂
Om ni har en sån modell som har tre madrasser(den med benen, en mittemellan och bäddmadrassen) så rekommenderar jag att ni också svänger mittenmadrassen med jämna mellanrum. Bäddmadrassen försöker vi svänga varje eller varannan gång vi byter sängkläder. Detta har räddat oss en tid redan när groparna i vår säng började bli för märkbara…
Tack för tipset! Vi ska svänga mittenmadrassen också! 😀