Får se om jag får äta upp mina ord, men jag skulle vilja påstå att vår dotter är en väldigt lugn, harmonisk och snäll fröken. Vår lilla söta Milea. Jag tyckte att tiden var inne att börja nämna henne vid namn nu, mest för att underlätta skrivandet för mig själv. Hon kunde ha varit en Minea också, men tillsammans med vårt efternamn blev det så mycket nnn:ande, så då blev det en Milea istället.

Hur som haver lever vi vardagen här hemma. Daniel är ledig i två veckor ännu, och det underlättar ju med tanke på att man, om man blivit snittad (på BB pratade de om sectiomammor), inte får lyfta mer än 5 kg/sin baby. Jag vet inte hur det är tänkt att man ska klara sig efteråt riktigt?! Leon är snäll med sin lillasyster, men förändringen med en till familjemedlem här hemma tar sig uttryck i lite väl våldsamma former ibland.

He om he. Det blev en snabbrapport nu bara, jag önskar att jag kommer igång med instant bloggande så småningom.