Det gick ganska bra att montera ihop vårt nya vitrinskåp (Ikea, alla andra är svindyra eller jättefula) utan min makes hjälp, faktiskt. Det är han som har hjärnan i familjen, och då är han ju ingenjör också, till skillnad från den praktiska floristen. Jag hade lite otur och kastade om två identiska (trodde jag) bitar som ledde till avsaknad av hål för skruvar på tre ställen. Det löstes enkelt med borrmaskinen.

Bilderna ljuger en aning. Egentligen var ingen manlig individ inblandad, utanför köksfönstret åkte Leon nämligen skidor nerför sluttningen.

Det är en stor lättnad att ha ett enkom skåp för porslin istället för att ha tallrikar här och muggar och glas där. Nu är allt samlat på ett och samma ställe, lättillgängligt både när man dukar och om man behöver något i matlagningen. Enkelt är precis vad ett kök ska vara, och det har tagit oss ungefär 4,5 år för oss att få det okomplicerat.

Nu äntligen ska ni få helhetsbild av hur det ser ut i vårt kök efter skafferibygge, skorstensmålning och ommöblering. Vi miste ett fönster, så nu har vi bara tre kvar i köket, men jag skulle tro att det räcker bra.
Som ni ser har vi inte panel på alla väggar ännu, helt enkelt bara för att det är hemskt dyrt material, men någon gång ska det bli färdigt.
Några små detaljer ska förändras ännu. Kökssoffan (som för övrigt kostade mig en tiolapp på missionsloppis) ska målas svart, och ovanför det ska det bli ett släktträd med foton på släkten.

Att måla fläktkupan och resten av skorstenen svart var ett mycket lyckat projekt! Det blev en fantastisk kontrast till allt vitt på väggarna och i taket. Vår röda emaljkanna, som vi använder nästan dagligen att värma vatten i, gör sig utmärkt mot den svarta bakgrunden vid spisen.