Bakslag, eller takatalvi. Det hör till våren, men för mig kom den bara ivägen för hönsgårdsbygget. Hönshuset är förstås färdigt nu när chicksen redan har flyttat in, men hönsgården ska ännu byggas (märkligt hur allt börjar gå så långsamt när man har barn), och framför allt ska galler grävas ner. Och att gräva nu när det är snö, är inte det enklaste. Idag byggde jag istället en ny gallerdörr till hönshuset. En som är lite stadigare och klarar lite mer tyngd utan att vridas.

Men. Snödroppar ska väl typ vara i snö ändå. 

Nu har vi utökat husdjursbeståndet här på gården. Från att bara ha haft två katter har vi numera också fem fina höns! 

På lördag fick Daniel ha egentid med barnen medan mamma i huset lekte byggare Bob i uthuset. Redan i högstadiet när man skulle fundera över yrkesval hade jag gärna utbildat mig inom byggbranschen, men jag hade nog inte riktigt modet som krävs för att välja något så mansdominerat, så då blev det gymnasiet istället. Nu passar det bra att plocka fram det där byggar-intresset, för om jag ska vänta på att ingenjören ska räkna, mäta och fundera, så hade vi inte kunnat ta höns ännu på några år. Däremot kan en ingenjör bra byta blöjor och mätta magar .

Här har vi då mina nya flickkompisar. Jag valde förstås mycket på färg och form, och ville ha en snygg färgskala med stora höns, och som tur var fanns det många att välja bland! Låt mig presentera.

Svart-Ester, Spräcklig-Prillan, Grå-Freja, brun-Agda och beige-Leila.  

Vi hade verkligen inte förväntat oss några än ännu på bra många dagar, men Ester och Freja trängdes i det ena värpredet, och sedan fanns de två ägg att plocka. Svarta Ester värper tydligen bruna ägg, medan ljusgråa Freja har lite större, gröna.

För mig är hönsen en investering på många sätt. Förstås ska de täcka en stor del av äggkonsumtionen, men förutom det producerar de också finfin gödsel för trädgården. Och för att kunna producera både ägg och gödning, behövs mat. Matrester av alla de slag finns det gott om med två småbarn i huset, och samtidigt slipper vi ganska mycket skräp som annars skulle fylla soptunnan. Nu förstår ni varför de här chicksen är en investering för oss. Ett steg i rätt riktning när det gäller självförsörjning, en hållbar livsstil och miljötänk.

Enligt alla världens väderappar ska regna hela eftermiddagen, och vi därför går ut i solskenet på förmiddagen istället. Idag alltså. Och vilket flow!! Vi spenderade 4 timmar utomhus, i varm vind och behagligt solsken, och ville egentligen inte gå in igen. Men blir ett barn trött så snubblar det väldigt mycket, och gråter.

På de där många timmarna spikade jag väldigt spontant ihop ett värprede åt hönsen (2h, det blev bara mer och mer avancerat), spikade upp det i hönshuset, staplade halmbalar, och städade lite i samma hönshus. Duktigt av mig att lyckats med allt det samtidigt som det gäller att hålla koll på en tvååring.

Tillbaka till värpredet.

Tadaa!! 

Jag ska avslöja min stora hemlighet, det är inte alls i närheten lika rakt som det ser ut att vara, och det är frontbrädernas förtjänst! Högra och vänstra sidan skiljer antagligen about 3cm på höjden pga en liten miss i byggstadiet (månne det kunde bero på ett av tusen avbrott en tvååring såg till att jag fick?), men jag tror inte hönsen bryr sig om ifall värpredets tak är snett ändå. De saknas ännu en sittpinne framför redet, och en spång så de lättare kommer sig dit. I något skede ska fönstret bytas ut till ett större också, för mera ljusinsläpp, men det blir ett projekt en annan dag.

Den där stora klossen på golvet är första värpredet jag byggde… Men eftersom stommen är en gammal skrivbordshurts blev det en väldigt tung historia. Det kan hända att kaninen får det som koja istället. Jag hoppas att det ska gå att ha vår kanin tillsammans med hönsen, men om det int lyckas får hon bo i en bur inne i hönshuset på vintern och ha en sommarbur att flytta ut till sedan.

Imorgon ska hönshuset färdigställas med sittpinnar, spån på golvet, matkoppar, lampa, och skyddsbräder runt väggarna (stockarna är inte de bästa överallt). Enligt väderappen blir det väl både regn och snö, så då är det ju tur att vi får vara under tak. Eller jag, Daniel brukar få ta hand om barnen.

Så länge vi väntar ut den här låtsasvåren (njuter av den gör vi ändå) och att säsongen ska komma igång så gör vi sånt här.

Bygger hönsgård. Om planerna klickar så hämtar vi hem fjäderfäna på söndag, och den här kvinnan är minsann exalterad! Tänk! Egna hönor!!

På baksidan av vårt uthus ser det inte alls ut som på framsidan där ingen gräsmatta existerar, och växter frodas och nästan ger en djungelkänsla. På baksidan är det stora stenar överallt, ett hav av brännässlor, en pil-stubbe som skjuter obegränsat med nya skott (måste ju vara pilar! Hehe!), en jordhög, ett par gamla och ofungerande komposter, en cementring, en vedhög och en stor hög med trädgårdsavfall. Men snön smälter iallafall snabbt undan här på södersidan av uthuset. Snart kan vi bygga hönsgården och gräva bort pil-stubben!!



något intressant i en hägg

Hönsgården är färdig till pappers, men innan vi kan göra något måste det tina så mycket att det går att gräva i en jordhög som är i vägen. Det blir ett intressant bygge!!

Hej trädgårdsvänner!!

Nu är det nog dags att sparka igång den här bloggen igen efter vintern och det tjocka snötäcket. Det blev lite abrupt slut med trädgårdsgörat efter trädgårdsvisningen i augusti… Jag var som ni kanske minns väldigt gravid redan då, och bara tre veckor senare föddes vår lilla dotter (fem veckor för tidigt). Milea blir redan ett halvår nu nästa månad, och är en stor (nåja, inte riktigt) och duktig flicka.

Det enda vi gjorde den hösten var att skörda grönsakslandet i slutet av september. Jag som hade tänkt hinna sätta vitlök och så grönkål till våren, men nu blev det inte riktigt som vi hade tänkt oss. Fruktträden har inte haft galler runt sig i vinter, växthuset städade jag snabbt ur runt julen när jag satte upp belysningen och mjölkkärran har stått under drivor av snö. Ja det säger en hel del.

Ur eget land fick vi väldigt många palsternackor, morötter, några rödbetor och en handfull svartrötter att sätta i källaren (+ en stor mängd grönkål i frysen). Eftersom vi hamnade till BB i förtid missade vi en REKO-grönsakslåda som vi sedan fick ut i form av rotsaker istället, så vi har haft mat hela vintern ändå, och nu vet vi också att det går bra att förvara i vår källare (förutom purjon som inte gillade läget).

I nuläget har jag förvällt och fryst ner skivor av palsternacka att göra babymat av, purjon frös som sagt, och det enda som finns kvar i kylskåpet är rödbetorna. Jag har insett att det som krävs är ett stort lager av grönsaker för att man ska våga använda det också. Så funkar iallafall jag, att det behövs en viss mängd för att jag inte ska “spara” (eller vara kniido som vi skulle säga här).

Vi står inför en ny säsong! Fröbeställningen skickades iväg igår och redan på eftermiddagen postades paketet från Nämpnäs. Jag satsade på att ta alla frön från en inhemsk firma, så kan jag lita på att det är grönsakssorter som passar vårt klimat (Ni ser, jag har inte riktigt tid att sitta och läsa på alltför mycket i år). Varje höst säger jag att nästa säsong ska jag bara ha det här och det här… I år var jag modigare än någonsin och klickade hem frön till flera olika baljväxter, sallader och spenat. Jag känner mig förberedd och som att det är nu jag ska sätta energin på grönsakslandet.

Jag har redan många olika projekt på gång, så bloggmaterial finns det i mängder! På återseende!

Det spelar absolut ingen roll hur länge på förhand du vetat om att du den dagen ska ha öppen trädgård… Det är alltid dagarna före som det händer som mest. Vi som inte skulle anstränga oss särskilt mycket för att få det att se bättre ut än vad det är, har slitit på som djur i några dagar för att bli färdig. Visserligen är det såna saker som blivit avklarade, som jag har väntat på hela sommaren.

Det ena projektet har varit trädgårdslandet. Vi byggde odlingslådorna, monterade ner växthuset och monterade sedan upp det på nytt, sådde och där tog energin slut. Vi har förstås vattnat (till och med varje kväll) och hållit koll på ogräset i lådorna… Men runt dem! Oj såna ogräsodlingar vi har haft runt odlingslådorna. Hade vi varit smarta hade vi täckt redan då för att förhindra ogräset, men det bara sköts upp och sköts upp -tills nu! Det blev mera arbete än nödvändigt när grästuvorna och annat större ogräs måste plockas bort, men nu är det gjort.
Nå, vad man täcker med då. Det spelar faktiskt inte sist och slutligen så stor roll vad man täcker med, utan att man täcker. Antingen lägger man markduk och grus eller bark… Eller så breder man ut dagstidningar som man sedan täcker med valfritt material. Hade man lämnat bort dagstidningarna och bara lagt exempelvis gräsklipp på, så hade gräsklippet gödslat och gett ogräset fart att växa iallafall.
Om man som vi inte har så mycket gräsklipp (och som man hellre vill använda som gödsel i odlingslådorna) så kan man gott använda sig av halm eller hö som inte innehåller näringsämnen som gräset.

Vårt andra projekt var gångarna på området mellan uthuset och bostadshuset (det där som liknar en park och vars främsta funktion är att vara vacker och terapeutisk). Mitt i sommaren grävdes de sista gräsplättarna bort, och tills nu har de gångarna bara varit jord. De gångarna är enkla, på med markduk och sedan skyfflar man grus.

Nu är jag rätt nöjd med hur det ser ut här på terapidelen för tillfället, så all restrerande energi kommer jag att lägga på grönsakslandet. Vi har till exempel en helt oanvänd odlingslåda att sätta på plats, och så planerar jag hönshus till våren… Hallonbuskar och lite sånt.

Men först ska vi fixa undan morgondagens öppen trädgård och hoppas på många besökare och att de hittar något att inspireras av! Du är välkommen! Grinden är öppen klockan 14-20 här på källbackgatan 9.

Vi har några enstaka vildhallonbuskar bakom jordgubbslandet. De grävde jag upp vid villan för ganska många år sedan och planterade ner här. Problemet hittills är att jag brukar ha svårt att komma ihåg att de finns, så då tar brännässlorna över och vi får noll skörd.
Nu ser ni ju på bilden att vi visst får hallon i år, och det är tack vare att jag envist har rensat bort både brännässlor och annat ogräs för att lyxa till det för hallonen.

Någon gång ska jag ha mera hallon, så mycket att man hinner frysa ner av dem också.

I den takt det är möjligt med en höggravid fru och en nyfiken pojke, städar vi upp lite här i trädgården inför söndagen. Ni minns väl att det är öppen trädgård då?