Janina skrev om amning, och jag kan inte låta bli att lägga mig i diskussionen som den nyblivna tvåbarnsmamman jag är. Amning kan jag inte så mycket om ännu, men Leon är uppfödd på ersättning, så där kan jag peta in en åsikt.
Jag ammade aldrig Leon, ja jag försökte inte ens, utan det var något som jag bestämde mig för i slutet av graviditeten. Mitt beslut berodde helt och hållet på att jag under hela graviditeten pressade mig med blodsockret (jag fick hela tiden äta något sött för att få blodsockret att stiga) till den grad att när Leon var född hade jag ingen som helst lust att amma. Grejen är att det inte är så ”bara” att slänga fram tissarna när man har diabetes… För en del kan blodsockret rasa väldigt fort när man ammar, och jag hade verkligen ingen lust att fortsätta äta glukostabletter och dricka juice när babyn var född.
Den här graviditeten var jag inte lika tarkka med blodsockret (eftersom jag ju uppenbarligen inte mådde bra av det), och kände att jag gott kunde prova amning den här gången.
Till en början pumpade jag väldigt mycket för att få igång mjölkproduktionen när Milea låg på barnintensiven och sondmatades för att hennes blodsocker inte skulle sjunka. När hon orkade fick hon amma, och annars fick hon donerad bröstmjölk via slang. Jag har som sagt inget emot ersättning, men jag måste erkänna att det kändes konstigt när hon vid ett tillfälle fick NaN när donatormjölken var slut och jag inte hade tillräckligt att pumpa.
Nu ammar jag, och mjölken tycks räcka till. Men! Om jag någon kväll inte orkar amma hur länge som helst och hon aldrig blir nöjd, så tilläggsmatar vi med flaska och ersättning. Inget konstigt alls.
Och ersättning. Det är förstås upp till var och en vilken sort man väljer, och man väljer förstås det som passar babyn. Vi har valt valios Tuuti, som är inhemsk tillverkad och som inte har några tillsatsämnen. Tro mig, den är noga granskad och utvald av oss, för oss.
Sist och slutligen en uppmaning. Om ni mammor i Vasatrakten ammar och har överflödigt med mjölk, får ni väldigt gärna sälja den till Centralsjukhuset. De har väldigt dåligt med bröstmjölk just nu (eller iaf för en vecka sedan), och det finns alltid små prematurbebisar som behöver mat. Jag kände stor tacksamhet till de som lämnat mjölk när jag själv inte hade möjlighet att amma Milea. Tack!
