Glimtar ur hönshuset
1
Etikettarkiv: höns
Freja
Vår bästa värphöna heter Freja. En stor ljusgrå tant med lite mjukare fjädrar än de andra. Hon är dessutom en riktig famnhöna som kommer emot när man kommer in i hönshuset, och sedan bara svansar kring ens fötter.
Den perfekta selfie-partnern alltså.
Påskäggen
Under påskhelgen har vi nästan haft äggmaraton här hemma. I snitt har jag fått plocka in 3 ägg per dag, och då har det bara gått en vecka sedan damerna flyttade in. Idag slog vi alla tiders rekord med FYRA ägg.
Alla hönsen förutom Leila har visat vilken färg deras ägg har, det vill säga är Leila den enda som ännu inte har värpt. De fyra andra, Prillan, Märta, Freja och Agda, har alla olika slags ägg. Fastän det är Freja som lägger de som skiljer sig mest från de andra, så finns det nyansskillnader som gör att jag kan säga vems som är vems. De är så fina och så i harmoni, fastän de ligger avbildade på en skitig duk.
Från vänster är det Prillan, Agda, Märta och Freja.
Sorry chicks!
Jag känner mig nästan lite evil när jag blåser ur innehållet ur hönsens egna ägg, fyller dem med senap och sätter tillbaks dem i värpredet. Men se hönsen får skylla sig själva när de pickar sönder äggen och äter upp skalet.
Att man ska göra så här när hönsen hackar sönder sina ägg, berättade Anna för mig på senaste REKO-träffen. Vet ni, jag tror att det funkar!! Visserligen hade jag ganska bra koll på dem idag, och kunde plocka in äggen vartefter jag såg hönsen hoppa ut ur värpredet, men senapsäggen var sönderpickade, men skalet fanns iallafall kvar nu.
Vi lever ett uteliv
Välkommen till världens råddigaste gårdsplan.
Jag lovar, det kommer att bli bättre fastän det för tillfället bara ser ut som… ja, jag vet faktiskt inte vad. Staketstolparna är alldeles för långa (en del till och med överdrivet långa), och ut mot gatan (där jag stod när jag fotade) är det bräder på kommande från höger… Det är bara det att de är, hmm… väldigt ojämna upptill, så att säga.
Jåne, det här har vi sysslat med i dagens härliga vårväder. Spikat, sågat, jagat 2-åringen, pratat med grannar. Ungefär det.
Milea sov sin långa tupplur redan från 11-tiden, så under några timmar hade vi ”bara” ett barn att hålla reda på och fick på det viset gjort väldigt mycket. Vi har ända från början haft med Leon i trädgården när vi jobbat på med vårt, så han börjar vara ganska så van, och vill gärna hjälpa till. Det kan ju faktiskt vara ganska praktisk med en givmild tvååring om man behöver få räckt till sig en spik samtidigt som man håller fast ett bräde… som ett exempel!
Det tar sig med hönsgården också, om än aningen långsamt. Hönsen hade gärna skuttat utomhus hela dagen idag har jag på känn, men de får helt enkelt bara ge sig till tåls så vi hinner få dörren på plats iallafall. Vi ska ha ett tak på också, men den lilla detaljen är lite krångligare att göra ”bara så där”.
18 kvadratmeter åt mina chicks, varsågoda.
Pekkasdag för föräldrar
Hur trollar man egentligen fram tid för båda föräldrarna att göra något tillsammans? Vi borde kanske instifta ”date days” och synka dem mot ekorosks öppettider. Jag tror inte riktigt att vi är de som njuter av att gå på restaurang och bio om vi skulle råka få egentid. Istället skulle vi nog prioritera att städa uthuset eller bygga ett staket för att umgås på tumis. Så konstiga och rastlösa är vi.
Vi borde faktiskt snart ta ut lite tumistid (hinthint ti mamma å Ninna om na sköjtas!!) för att omorganisera rejält i uthuset så vi får in några höns.
…ja så måste vi ju bygga hönsgård på utsidan också.
Drömmen om ägg
Djur har jag alltid haft. Främst kaniner och andra gnagare och på senaste år katt och hund. Det sista kräket var inget för oss just då, och inte nu heller med den erfarenheten i bagaget (en överaktiv labrador mitt i stan med en utbränd och lättstressad matte?! Njae!). Bonddjur skulle jag gärna ha växt upp med (man har väl sett på barnen i bullerbyn!) och de somrarna när vi hade får vid villan var allt lite extra roliga.
Så är det höns. Allt som producerar något ätbart är välkommen hit i den mån de ryms på gården. Kor är kanske ett lite väl stort kreatur att ha på 1000kvm, men för att ha höns skulle det av oss bara krävas att vi städade ur det som tidigare gick under namnet ”Siws hus”. Siw var en vit och fluffig kanin som bodde i vårt uthus, men som blev mat åt något elakt djur som slunkit in.
Som ni kan se har jag helt på det klara med hur hönsgården ska vara, så bara snön smälter undan nu så får jag leka snickare igen. Spik, spik så borde det vara klart!