Det råkar sig alltid så bra att jag har paket att hämta ut från Berras när vi ska på kaffe till Emmis. Den här gången hade jag beställt en mycket trevlig liten vägglampa att ha vid skrivbordet. Peltmokaffet var gott, och barnen skrek ikapp. Allt var frid och fröjd i min själ –Ända tills lamphelvetet skulle upp på väggen!

Ironiskt nog får ni ingen bild på lampan, bara för att jag at the moment ligger i sängen och skriver (och ni tänker möjligtvis att man vanligtvis ju brukar ligga i sängen den här tiden).

Istället ska jag berätta om det här:

Jaa, men snyggt Sandra! Och du tycker att du har ett bra öga för inredning?

Men lapptäcket i dörröppningen har faktiskt en mycket viktig uppgift. Ni vet Milea för ju medicin 3/dag, betablockerare för att vara exakt, och den som äter den medicinen har ofta kalla händer och fötter. Överlag är hon väldigt liten och fryser lätt, så det känns inte alls klokt att ha henne på golvet där det drar. Bor man i ett 1800-talshus drar det ganska säkert. Vardagsrummet är dessutom drabbad av det kallaste Luftdraget uppifrån vinden.
Täcket hade vi från förr, så min Mommo sydde bara i två större öljetter så det går stt hänga upp på krokar.

He om he!

Alltså surskorpor, man kan inte bara äta en eller två!! Det går inte!

H. Surtant

Min kropp hurrar för solstrålarna i vardagsrummet, mitt hår hurrar för frissatiden ikväll!

Med min mugg snabbkaffe i handen tänkte jag att det ju är väldigt skönt med en lugn fredag efter en ganska tung vecka.

Men det blev inte alls något lugn fredag, utan snarare den stressigaste på länge! Utan att gå in på mer detaljer (ni skulle SÅ tröttna halvvägs!!) så har allt bara gått fel idag. Som tröst tar jag en bit choklad med apelsin och ingefära. Den är så himla god! Hittas åtminstone vid punnitse ja säästä. Rekommenderas!

Jag kan inte låta bli att skriva en rad trots att klockan nästan är två på natten. Den här historien om Elli berörde mig verkligen, och det kommer så nära när man själv är småbarnsförälder. När Ellis föräldrar gjorde ”nack-ultrat” i vecka 12 fick de väldigt dåliga siffror som tydde på att babyn hade någon slags kromosomavvikelse. I bästa fall skulle de få ett barn med downs syndrom, men risken för trisomi 13 och 18 var också onödigt hög. Efter fostervattenprov fick föräldrarna det tunga beskedet att flickan i magen hade trisomi 18, Edwards syndrom, där 90% inte lever särskilt länge.
Den 3 januari föddes Elli, men dog i sin mammas famn den 18:nde.

Jag kan egentligen ingen finska alls, men den här bloggen läste jag ändå, och förstod. Mitt hjärta blöder och tårarna faller för den här familjen 🙁

Äntligen gjorde jag något åt alla de där rotsakerna som stått i källaren sedan hösten. Så där lagom tills Milea småningom ska få börja äta på riktigt.

Hur kan man inte förstå varför ”frozen” är så populär? Den innehåller ju världens bästa sång att göra parodi på!

Hur hög är inte igenkänningsfaktorn?

Idag satte jag tulpaner i vatten. Det gjorde jag också på dagen för två år sedan och sa ”Do ska si att vi hamnar ti BB no bara för att ja la tulpanren i vatten”… Jag hade haft dem torrt i kylskåpet flera dagar nämligen.

Sagt och gjort. Då var jag i v 35+6 och det var en vecka kvar till planerat kejsarsnitt. Det är ännu två dagar till Leons födelsedag, och då ska jag berätta hur det gick.

Ps. På tv visades ”Sveriges mästerkock” och efter det ”Mia på grötö”. Till kvällsmat åt vi moussaka.

Här ligger jag och läser bloggar klockan 02 på natten. Men vad kan man när det är den enda tiden på dygnet som möjligheten till det finns.

Imorgon ca 08.30 kommer jag att ångra det här.

Snabbkaffe, det som mammor kan behöva för att kvickna ur sin dimmiga vardag. Snabbkaffe borde ju vara obligatoriskt i småbarnsmammornas skafferi. Egentligen.

Vet ni, det är tydligen inte tillräckligt att få en bra nattsömn. I natt sov jag i princip i ett mellan 00 och 10.30 (tack och lov för barn som förstår sig på sovmorgon!), men ändå började jag känna mig lite nerkörd på sen eftermiddag. Eller så är det bara tyngden av allt som ännu ska göras före lördagens 2-årskalas (och då har jag ändå gjort det väldigt enkelt för mig!!).

Keep on walking nu bara! Sedan ska jag börja blogga om inredning!!