Amning. Alltså jag trodde väl egentligen aldrig att det skulle bli en så känslig sak för mig att få amma Milea, inte med tanke på att Leon enbart har fått ersättning och det aldrig kändes som fel val. Nu är det så att vare sig jag vill eller inte så tycks det närma sig slutet på amningen. Jag har inte tålamodet att bjuda bröstet när hon om och om igen bara blir förbannad. I flera kvällar har jag fått handpumpa för att kunna producera mjölk till morgonen, ja för då duger det minsann ännu!
Leon var inte det minsta rädd för tomten igår och hämtade alla sina paket själv. Ja han ville till och med hämta oftare än vad hans namn stod på paketen, så det var ju tur att Milea inte kunde hämta själv i år.
Förra året minns jag att jag tyckte att det var lite pinsamt hur många paket vi vuxna fick, så i år när mängden var betydligt mindre var det så skönt!
Av min mamma fick jag två pajformar, vita teema-tallrikar, muminglas i ETT paket (kvalitet framför kvantitet!!) och en nessesär för mina diabetesgrejer i ett paket. Lagom lagom lagom tycker jag! Av mommo fick jag stickasockor och teematallrikar (nu har vi redan sex stycken, eftersom Daniel också fick!), och av Mommi fick jag en pannlapp. Sedan fick vi sällskapsspelet ”råttfällan” tillsammans, och presentkort på restaurangbesök… Daniel fick inredningsdetaljen -ett brickbord! Av min mamma, bara för att han länge velat ha ett.
Söis, där fick ni redovisningen av min julklappshög… Ni kan däremot bara drömma om att jag skulle räkna upp allt vad barnen fick. Jag satt oskojat och öppnade paket ännu när alla andra funderade på kaffet. Nästa år tror jag att vi lämnar våra julklappar åt barnen, hemma under granen och öppnar dem senare, så får Leon fokusera mer på innehållet än på öppnandet.
Men överlag ger jag 100 poäng till att fira vid någon annans, jag skulle aldrig orka stå som värdinna för julaftonsfirandet inser jag nu.
GOD JUL!! Hoppas ni har en fin julafton i bagaget, att ni är mätta, och att ni är nöjda med de paket som tomten kom med!
Vi firade julafton vid mamma och mussis, tillsammans med Filip, Amanda, Jonatan, Tove, Frank, och Theo. I skrift ser det inte ut som så många, men i verkligheten var det fullsatt runt matbordet och varmt och mysigt i vardagsrummet. Men oh så trevligt vi hade det! Leon hade inte alls tid att varva ner och börja sova den vanliga tiden runt åtta… Istället drog han ut på den vakna tiden ända till midnatt och slocknade som ett ljus när ytterkläderna skulle kläs på, och vaknade inte förrän NU när klockan visar 10:15.
I år var det året när jag accepterade att jag inte är ett barn längre, och att julafton inte behöver vara som mina barndomsjular. Granen behöver inte dofta jul, allting behöver inte vara rött och grannt, och jag är nöjd med ett fåtal paket (hah! Jag öppnade ju ändå de tusental paket som barnen fick!). Det är skönt att förvandlingen från barn till vuxen är färdig, och att jag äntligen kan njuta av julen på ett lugnare sätt. Det enda jag är lite besviken på, är att jag inte hann hämta en andra tallrik fisk, köttbullar och korv innan jag blev mätt av skinka och mustapekka-sås.
… Men visst får man säga att det är skönt när julafton är förbi?!
Enjo säljer sina golvstativ med orden ”man kan städa fastän barnen sover… ”
Det går med dammsugare också, bara man är kreativ.
Det var en intressant handelslista jag fick till butiken med idag. Både Darin och fettfri mjölk (till jullimpan!!) skulle vi tydligen ha.
Ps. Det var farin jag skulle ha. Alltså farinsocker.
Det är INTE särskilt roligt att komma hem efter 9 timmar och upptäcka att YTTERDÖRREN står öppen!! Vi fick slänga in ved i kaminen och tända ljus för att få upp värmen från 14 grader… Det är ju ändå bara 6 grader svalare än vad i är vana med, så vi överlevde.
Ska jag skylla på amningshjärnan kanske?
Kan någon informera mig om varför vår tremånaders plötsligt i tid och otid (med andra ord utesluter jag hunger) börjat suga på sin knytnäve? Beror det bara på att hon nu har upptäckt att hon har händer och tar till dem när tutten rymt? För, ve och fasa, det är väl inte tänderna ännu?
Erfarenheter?
Se nu så vackert våra barns namn pryder min hals. Brickan med Leons namn fick jag till min första morsdag, men eftersom det är evigheter till nästa morsdag kompletterade jag redan nu med en Milea-bricka!
Tillverkningen står namnsmycken.webs.com för.
… vi har fått en så duktig hälsovårdare till barnrådgivningen. Marianne är så närvarande, tillmötesgående, lugn, trevlig och framför allt kunnig! Tack!
Mileas strategiska mått nu vid 3 mån är 60cm och 5670g.
Oj aldrig hade jag väl trott att det skulle finnas SÅ mycket att välja mellan i butiken punnitse & säästä i rewell center i Vasa! Det är rena himmelriket! Jag skulle gott ha kunnat hamstra nötter och mandlar, men nu blev det bara lite torkade frukter åt Leon till julen.
Definitivt värt ett besök!