Jag vill bara slå ett slag för Malins blogg och speciellt dagens samtal med Malin 8 år. En sån fantastisk idé, och sedan att kunna genomföra ett samtal med sig själv. Lyssna!
Samtidigt tycker jag att ni ska besöka Sandras blogg (alltså inte jag, utan en annan Sandra, som också har diabetes). Den är sjuuuukt rolig!!
Bara 1,5 kvarter bort från oss finns de här hepporna till påseende. Idag promenerade jag dit med båda barnen (och en yr katt) för att säga hej åt Åkes hästan.
För att komma till hästhagen måste man korsa en slags förbindelseväg mellan esplanaden och en ”bakväg” som går runt stan (kvarnvägen för de ortsbor som funderar), en harmlös liten T-korsning. Men väldigt farlig. När vi skulle gå över vägen kom nämligen en galning sladdande runt hörnet från kvarnvägshållet. Det kunde ha gått hur som helst om typen inte återfått kontrollen över sin bil. Jag är glad att vi hade katten med oss eftersom Leon gick efter honom och befann sig ganska långt in på gräsmattan bredvid vägen.
Småpojkar i sina häftiga bilar tycks tro att det inte bor några människor på de här småvägarna här där vi bor, så ofta som de sladdar runt här. Jag blir lika arg varje gång, och tänker på framtida vinterkvällar när Leon och Milea är ute och leker i snön på vägen. Direkt det kommer snö borde alla utan trafikvett spärras in!
Liksom flera andra bloggare fick också jag gå på VIP-event till Jakobstadsbutiken HOMEFUN härom kvällen. Det kändes minsann väldigt lyxigt en random torsdagskväll i november.
För egen del var det mitt livs första besök, men knappast det sista trots att jag föredrar andrahandskläder både åt mig själv och åt barnen. Speciellt deras underbyxor och strumpor i bambo (finns åt både barn, kvinnor och män) fastnade jag för. Brutalt mjuka och i fina färger!! Också barnkläder av märket villervalla tycker jag om från förr, så det är ju behändigt att det finns att få tag i så här nära nu.
Om jag rekommenderar? Ja!. Det är ett färgsprakande paradis med barnkläder, babykläder, gravidkläder, amningskläder, och vuxenkläder. Perfekt om man är på jakt efter presenter och julklappar och vill ge något speciellt!
På de sista bilderna ser att vi hade långväga gäster också. Janina och Milou hade kommit ända från Vasa för att komma på eventet tillsammans med Carro och Lo. Och från exotiska Kovjoki hade vi Elin och Selma. Vilken tur att vi sett så många bilder av Selma, för aldrig att jag hade känt igen Elin annars. Haha! Emmi var min chaufför för kvällen (visst va e så e va?!
För egen del snattar jag gruppbilden från finlandssvenska bloggare så jag får plugga in vem som är vem.
Från vänster är det alltså:
Malin med Saga, Cindy, Carro med Lo, Emilie, Janina med Milou, Ann-Sofie, Sara, Kitty, jag, Elisabeth, Annika, Madeleine och Elin med Selma.
På bilden saknas dessutom: Josefina, Maria, Sofia, Minna, Carolina och Monia
TACK till homefun!
Visst sa jag att jag kände mig kvinnlig i min nya frisyr?!
…ibland känner jag mig mer fånig faktiskt.
Nu ska ni få höra en väldigt rolig nyhet! Min bloggkompis Catta har precis tagit över Annas babyshop och ska börja leverera hit till landet från och med nästa vecka! Hur bra är inte det?! Jag har flera gånger surfat runt där och varit sur över att inte bo i Sverige och kunnat ta del av de fina erbjudanden de haft. Men nu kan vi också!
Och ännu bättre. Ni har tur som läser min blogg, för från och med nu har jag möjligheten att bjuda er läsare på tävlingar och erbjudanden i samarbete med annas babyshop. Jag skulle råda er att ta en titt bland sortimentet (alltså det finns allt från bilstolar och barnvagnar till våtservetter och mjölkuppsamlingskopp) eftersom det redan nästa vecka dyker upp något spännande här.
Jag tycker om att stöda driftigt kvinnfolk i bekantskapskretsen, så det var en självklarhet för mig att samarbeta när Catta frågade. Heja Catta!!
i samarbete med:
Bättre sent än aldrig får ni nu beundra min fantastiskt fina, nya frisyr! Det är redan en vecka sedan den blev till, och jag blev så nöjd! Redan innan det var helt färdigt hyllade jag frissan Miiti över hur bra det blev och hur mycket det kändes som jag!
När jag studerade till florist fick vi lära oss att analysera kunder för att veta hurudan bukett/grönväxt de kunde tänkas vilja ha. Speciellt brudar analyserade vi för mycket för att kunna göra en brudbukett som lyfte fram bruden och brudklänningen. Ja Gud ja, ni ska veta hur avancerat det ska vara när både ålder, hudton, hårfärg, personlighet, ansiktsform, kroppsform, bröllopstyp, färg och tema ska tas i beaktan.
Egentligen. För oftast är det så att brudarna har ganska bestämda åsikter om hur deras bukett ska se ut.
Det här påminner väl ganska mycket om hur det funkar vid frissan. Man tar med sig en bild på hur man vill se ut i håret, men inte en tanke på att det kanske är en frisyr som gör att man ser äldre ut än vad man vill göra, eller något liknande.
Precis så har jag alltid gjort, så nu när jag beställde tid sa jag att jag vill ha en frisyr som passar med min hårtyp och ansiktsform. Sagt och gjort! Miiti (på margurites här i nykaabi) tog uppdraget på allvar och resultatet ser ni här på bilden ovanför.
Sa jag hur nöjd jag är?! Jag känner mig way much kvinnligare än med längre hår i hästsvans. Så nästa gång jag påstår att jag vill ha längre hår igen -stoppa mig!
Jag som tänkte blogga nu när jag ändå ligger vaken här med min värk i höften. Milea gjorde mig sällskap en stund, men nu är hon också tråkig och sover. Vad är det med familjemedlemmar som sover fastän klockan bara är 01:34.6;;;(;€5
…nå ni ser ju att jag själv somnade ifrån mitt skrivande igårkväll. Senare ikväll ska jag ta itu med ett inlägg om VIP-kvällen jag var på igår, min nya frisyr, och en fantastisk nyhet!
När Lenni fick ta i bruk en större säng tog vi madrassen från vardagsrummet (den man kan slappa och busa på) att sova på tills vidare. Nu fick han istället ärva sin morbrors skumgummimadrass när han köpte ny säng så att vi skulle få ta ner vardagsrumsmadrassen igen. Nja, nu ser ni ju att madrassen på golvet i vardagsrummet inte är 90×110 cm utan 120×200. Det är inte det minsta snyggt med en så stor madrass på golvet, men hur mysigt är det inte att få ligga där hela familjen och mysa, busa och gosa!? Fenomenalt bra, och jag älskar det!
Problemet: det drar kallt längs golvet ner från vinden och raaakt in i vardagsrummet.
Oordningen eskalerade när Leon gick bananas i bokhyllan ikväll. Bilden är så här tight beskuren så att ni inte ska se hur städat resten av vardagsrummet ser ut.
Jag har beklagat mig över att precis alla ministrumpbyxor jag köper som nya sitter såå dåligt! De är så breda vid fötterna att Kalle anka skulle kunna ha dem på sug utan problem… Och så tar jag fram ett par 27 år gamla, noppiga strumpbyxor -och de passar perfekt!
Flickebarnets mamma själv har haft dem, och vi har tydligen samma form på ben och fötter. Pinnformen.